Skylten
Mot Småland
Idag lärde jag mig att Värnamo ligger på vägen mot Linköping, på E4:an. Det visste jag tidigare inte. Kanske inte riktigt PÅ E4:an, men...ja. Jag har ritat en skylt där det står VÄRNAMO med stora svarta bokstäver, är ett rött hjärta i högerkanten och under texten en grön bil! Med denna tänker jag lyckas lifta till Värnamo. Jag ska börja imorgon klockan sju från McDonalds på Lundavägen 26. Jag har endast med mig det viktigaste: sovsäck, trosor, paraplykjol, regnjacka, byxor, badkläder, en bok, lite pengar, mobiltelefon inkl. laddare, en kartbok, deodorant, bra skor, en varm tröja och ingen mat. Jag glömde det. Att köpa mat alltså. För jag cyklade med Jon hem och drack te med honom och Aurora. Damn it!
Jag hoppas jag överlever och framför allt: Kommer till Värnamo! Ja, jag ska alltså till High Caparral och hälsa på alla göttisar! Åsa är redan där och jag längtar! Jane Banane, Mädde, Jänne, Elias, Moreno kanske Daniel å Alex.. Jaaa.. Jag ska sjukanmäla mig imorgon. Så ska man inte göra, med det måste ske! Men om jag inte överlever vill jag hälsa till alla jag känner. Tack för denhär tiden. Det kan ju även bli så att jag inte kommer tillbaks, för att jag inte hittar nån lift tillbaks och det är ju nästan ännu värre! Har ni hört hur småländska låter?! Heeelt galet! Tänk så börjar jag också låta sådär. Nej tack.
Nu ska jag sova och förbereda mig mentalt.
Kärlek, skratt och kramar!
Amanda
Malmö.
malmö är en stor stad. Utanför mig går bussarna med jämna mellanrum, väldigt jämna mellanrum. Det bullras och pratas och tutas och ljuder. Luften är inte lika frisk som jag är van vid och vattnet är längre bort. Väggarna är tunna, fönstret går ut till balkongen där det röks det mesta, cigarettröken är värst. Mängden människor i lägenheten är knasig, men snart flyttas det. Då blir vi färre men måste finna fler. Jag betalar 2400 kronor mer i hyra än innan och hästarna med sina bebisar fick stanna kvar. Jag saknar friheten lite, och stillheten. Luften att andas och vattnet och svetten på hästen. Dofterna är annorlunda, blommirna vattnas med långa slangar högt uppe på bilar. Min cykel, Elsa, blir fastkedjad vid olika föremål så hon inte ska försvinna när jag är på jobbet. Varje dag är jag rädd att hon trillat i kanalen. Jag måste fixa nya cykelljus, en ny lampa och disktrasor.
Jag vill börja träna mer. Jag missade Max. Jag har kört halkan. Jag jobbar mycket. Jag fann en säng på vinden, den gjorde jag till min. Nu kan jag sova gott. Kanske köper jag öronproppar med, eller vänjer jag mig bara. Livet är underbart! Jag trivs bra!
Kärlek, skratt och kramar!
Amanda
