Back to the MALMÖ!
Ja, jag och Jumjum ska tillbaks idag bestämde jag mig precis för. Vi ska på verkstaden på tisdag så det är ju nästan en hel vecka. Dessutom jobbar jag ju nästan varje dag. Och jag och Johanna ska spela Hej Knekt och dricka vin med alla som vill vara med! Kom!!
Annars har inget knasigt hänt... Konstigt.. Hmm.. Men igår var jag jättetrött och efter jobbet skulle jag träffa Stefi. Jag tog bussen mot Södervärn för vi skulle mötas hos Johanna och äta mat och sådär. Mjumjumju.. Jag kom till Södervärn och började gå mot Johannas place, när hela min kropp strejkade! Hela jag var så jävla trött på att bära den ljusblå fucking tunga väskan med den übertunga boken, som jag läst klart, i! Det var nog därför jag var irriterad. Blir alltid det efter ett bokslut. Tomt. Iallafall var jag trött i hela kroppen, knäet gjorde ont och jag somnade nästan stående. Så jag strejkade och lade mig ner på cykelstigen. Ringde till Johanna och sa att jag var där jag var men kom sen på att jag glömt växla in de 7000dkr jag hade i väskan. Aaarrrggh! Så jag gick tillbaks till Södra försdadsgatan och när jag väl kom dit kom jag på att affärerna stänger så jävla tidigt i Sverige! Klockan var ju bara åtta! Så jag satte mig där och väntade på Johanna och Stefi. De kom aldrig och efter en halvtimme ringde de. De var redan hemma. Suck. Tänkte ju att de kunde komma in om mig och bära min väska på cykeln. Nej, så jag tog bussen hem till Sjöbo istället.
Lurad! Ni tror väl inte att jag kan ta en buss utan komplikationer??!! Nej, jag missade den första bussen mot Lund även då jag stod precis utanför den. Var så trött att jag inte ens orkade lyfta handen. Så jag fick vänta i bara tjugo minuter. Och så kom jag på en buss med en världens najsigaste Joel körandes. Honom pratade jag med hela vägen till Lund. Fick hans nummer, så nu heter han Joel Buss på min telefon. Jag hade såklart missat bussen från Lund till Sjöbo, så jag satte mig för att vänta. I min favoritposition för tillfället: Sittisplittpik. Somnade nästan och helt plötsligt hoppar Joelen av bussen som precis kom och utbrister: "Missade du nu bussen??" "Va? Nej den har inte kommit." "Joooo, den körde ju om mig! Ring mig sen!" Hahahaha! Så då missade jag bussen. Det gjorde snubben på bänken också. Vi började prata och han var skitnajs och hade sådanadär roliga tåskor. Vi pratade länge, eller iallafall i en halvtimme tills det att nästa buss kom, och jag tänkte på rymden och fysik. Jag har verkligen noll koll. Hade aldrig kunnat läsa astrofysik i tre-fyra år! Uscha! Men han var trevlig och hoppade av i Veberöd för att cykla en lång uppförsbacke i nästkommande timmen. Vi skakade hand och han sa: "Det var trevligt att råkas Amanda." "Ja det var trevligt att råkas, Joel." Ja! Det är sant! Han hetter också Joel! Två Buss-Joel på samma dag! Åh, trötta jag! Jag tänkte ju sova på bussen! Kanske gjorde jag det, för det verkar lite som en dröm.
Nu måste jag växla in mina pengar. Jag hade gärna skrytit med att det är typ 17000dkr, men så måste jag betala mina skulder med dem så jag är inte så rik. Inte alls. Men jag är väldigt glad!
Kärlek, skratt och kramar!
Amanda
Jag måste även köpa mig en kalender, då min försvunnit spårlöst. Tragiskt tragiskt!
Åh! Jag hittar inte mon ögonFrans böjare! Jag saknar den!
Annars har inget knasigt hänt... Konstigt.. Hmm.. Men igår var jag jättetrött och efter jobbet skulle jag träffa Stefi. Jag tog bussen mot Södervärn för vi skulle mötas hos Johanna och äta mat och sådär. Mjumjumju.. Jag kom till Södervärn och började gå mot Johannas place, när hela min kropp strejkade! Hela jag var så jävla trött på att bära den ljusblå fucking tunga väskan med den übertunga boken, som jag läst klart, i! Det var nog därför jag var irriterad. Blir alltid det efter ett bokslut. Tomt. Iallafall var jag trött i hela kroppen, knäet gjorde ont och jag somnade nästan stående. Så jag strejkade och lade mig ner på cykelstigen. Ringde till Johanna och sa att jag var där jag var men kom sen på att jag glömt växla in de 7000dkr jag hade i väskan. Aaarrrggh! Så jag gick tillbaks till Södra försdadsgatan och när jag väl kom dit kom jag på att affärerna stänger så jävla tidigt i Sverige! Klockan var ju bara åtta! Så jag satte mig där och väntade på Johanna och Stefi. De kom aldrig och efter en halvtimme ringde de. De var redan hemma. Suck. Tänkte ju att de kunde komma in om mig och bära min väska på cykeln. Nej, så jag tog bussen hem till Sjöbo istället.
Lurad! Ni tror väl inte att jag kan ta en buss utan komplikationer??!! Nej, jag missade den första bussen mot Lund även då jag stod precis utanför den. Var så trött att jag inte ens orkade lyfta handen. Så jag fick vänta i bara tjugo minuter. Och så kom jag på en buss med en världens najsigaste Joel körandes. Honom pratade jag med hela vägen till Lund. Fick hans nummer, så nu heter han Joel Buss på min telefon. Jag hade såklart missat bussen från Lund till Sjöbo, så jag satte mig för att vänta. I min favoritposition för tillfället: Sittisplittpik. Somnade nästan och helt plötsligt hoppar Joelen av bussen som precis kom och utbrister: "Missade du nu bussen??" "Va? Nej den har inte kommit." "Joooo, den körde ju om mig! Ring mig sen!" Hahahaha! Så då missade jag bussen. Det gjorde snubben på bänken också. Vi började prata och han var skitnajs och hade sådanadär roliga tåskor. Vi pratade länge, eller iallafall i en halvtimme tills det att nästa buss kom, och jag tänkte på rymden och fysik. Jag har verkligen noll koll. Hade aldrig kunnat läsa astrofysik i tre-fyra år! Uscha! Men han var trevlig och hoppade av i Veberöd för att cykla en lång uppförsbacke i nästkommande timmen. Vi skakade hand och han sa: "Det var trevligt att råkas Amanda." "Ja det var trevligt att råkas, Joel." Ja! Det är sant! Han hetter också Joel! Två Buss-Joel på samma dag! Åh, trötta jag! Jag tänkte ju sova på bussen! Kanske gjorde jag det, för det verkar lite som en dröm.
Nu måste jag växla in mina pengar. Jag hade gärna skrytit med att det är typ 17000dkr, men så måste jag betala mina skulder med dem så jag är inte så rik. Inte alls. Men jag är väldigt glad!
Kärlek, skratt och kramar!
Amanda
Jag måste även köpa mig en kalender, då min försvunnit spårlöst. Tragiskt tragiskt!
Åh! Jag hittar inte mon ögonFrans böjare! Jag saknar den!
Kommentarer
Trackback
